onsdag 22 juni 2011

Jag och Mr Louët

Jag fick förmånen att ta hand om en trasig gammal s10. Igår fixade jag den, skruvade, spikade och torkade, och sen satte jag igång. Det tog mig tjugo minuter att spinna och tvinna mitt första lilla prov, vilket jag är oerhört stolt över. Jag hade räknat med timmar av hårslitande.



När jag plockade fram "den riktiga ullen" blev det lite mer problem, men jag youtubade och messade vänner och förstod att jag måste finjustera motståndet. Efter detta ljusgröna ska jag prova en större spole och se hur det går.



Min viktigaste reflektion är att det handlar om takt. Jag behöver få in en takt som passar både fot, hand, inställning och spole. Har jag rätt? Jag vill att foten och handen harmoniserar. Då flyter det.

Behöver jag tillägga att jag är mycket mycket lycklig?

6 kommentarer:

Emmy sa...

Man får gratulera. Det är underbart att spinna sitt eget garn.

med nål och tråd sa...

åh vad härligt, jag förstår din lycka. Jag skulle också vilja lära mig.

Åsa sa...

Du får sätta på nån riktigt bra musik! Sen är det bara att digga på...

Tyg och otyg sa...

Haha, jag kan säga att sådär fint blev INTE mitt första spinnförsök! (Det var iofs på slända, inte på spinnrock - vet inte om det gör nån skillnad eftersom jag aldrig provat spinnrock.)

Och slöjdlärare; tja, till att börja med så har jag ju redan ett yrke, som jag förbrukat blott alltför många csn-terminer i anskaffandet av och dessutom trivs med. Sedan är inte lärare mitt drömyrke, förutom såhär års då ska tilläggas. :)
Men, min bror är lärare, undervisar i slöjd och håller på att skaffa sig den formella slöjdlärarkompetensen också, så jag har åtminstone en i släkten. :)

Anna sa...

Heja dig!
<3

Anna sa...

vad kul att spinna eget garn :)