torsdag 1 oktober 2009

Clara och Vera

Hej igen! Jag är inne i en rätt intensiv period av praktik nu, så även om kameran är tillbaka är det mycket litet tid för blogg och fejsboken. Därför ska jag bara lite snabbt blogga den här lilla historien:

Min dotter har två vänner som fyllde år för ett par veckor sen och skulle ha kalas tillsammans. Lilla gumman tjoade och hoade att hennes nya kompisar (de har just börjat förskoleklass) skulle få Polly Pocket och Littlest Petshop. Som en trotsig ungen skrek jag NEJ! Inte mer plast! INTE mer dåliga arbetsvillkor! INTE mer konsumtion! Jag försökte förklara dessa anledningar till barnen (det gäller att pumpa i dom ;-) och satte sen igång att virka!

Det var så intressant att se hur min lilla dotter, som inte annars bryr sig om klädmärken och sånt, vankade av och an i vardagsrummet med värsta ångesten! "mamma, tänk om dom inte gillar dom då?" och "Kaaan vi inte köpa polly pocket istället?". När figurerna började ta form började hon ändra inställning och tyckte nog de var rätt söta ändå. Men hon var ändå rädd för hur de skulle tas emot.

Efter söndagskalaset hade flickorna inte öppnat sina paket ännu, men när vi kom på måndagen skuttade en av flickorna glatt fram med sin nyckelring i handen och visade mig. SÅÅÅÅ glad jag blev :-) Lilla Vera berättade att Clara också hade blivit glad för sin! Och gissa vem som ska ha nästa? ;-)
Jag har inte direkt använt något mönster utan sett lite hur de såg ut i mina båda amigurumiböcker.

7 kommentarer:

ANNEPÅLANDET sa...

Sååå søte! Det var en kjempefin gaveidé - og så fint at jentene ble fornøyde!
Skal du kjempe en kamp mot plast og konsumering, går du noen harde år i møte, dessverre. Men stå på! Jeg forsøker fortsatt å oppdra englebarna mine, som er nesten voksne, men det hjelper ikke så mye... :S Men Uten håp, intet liv :-) !!
Lykke til med praktiken! Her er det høstferie nå, og strålende høstvær - og kaldt. Men jeg har jo lue, så det går bra. Ha en fortsatt fin dag!

Emma sa...

Men gudars vilka söta! En jättekul idé!

Annabell sa...

Såå söta, förstår att de blev glada, plast fick de säkert ändå!

Åsa sa...

Fina, fina, fina!!

Stina sa...

vad söta dom blev! och vad roligt att dom uppskattades! kanske finns det hopp om den nya generationen ändå. :)

teresa sa...

Bra rutet o vilken lyckad lösning på problemet! (I ett anfall av plastvägran kastade jag min dotters första Barbie-docka (gåva)när hon var liten... det gjorde nog susen för hon gillade aldrig Barbie sen..)

Karin sa...

Otroligt charmiga! Jag tänker låna din idé till nästa kalas, detta tror jag verkligen att barnen gillar. Jag var på besök på min sons slöjdlektion för ett par veckor sedan och det var underbart att se hur roligt barnen hade. Extra roligt att en av sonens klasskompisar spontant berättade för alla att "Alfons mamma håller jämt på och stickar, till och med när vi hade konstert" och att alla barn då blev nyfikna på stickning. :-)